Sanningen är att jag inte mår bra alls. Sanningen är att allt känns så otroligt värdelöst. Jag känner mig mer värdelös och ensam än någonsin. Jag är en börda. Jag är existenskritisk. Jag är jag. Jag är misslyckad och förstörd. Jag hatar mig själv. Ett andrahandsval. Jag förstår min omgivning.