Om jag kunde skulle jag förklara, men det är omöjligt. Stora droppar med salt vatten rinner snabbt nerför en å längst mina kinder och käkben ner mot halsen och bröstkorgen. 

 

Jag börjar se en värld full av demoner och sorg i dyster miljö börjar bildas framför mina ögon igen.

Jag är rädd att falla tillbaka i gamla vanor, tankar och komplex. Jag är rädd att mitt destruktiva beteende sakta men säkert smyger sig in i mitt liv igen.

 

Jag är rädd för mig själv ännu en gång